Otrolig saknad

Ja idag är det exakt 4 år sen mormor dog. Har vart uppe på kyrkogården i förmiddags med mamma å pappa. Alltid lika jobbigt, kommer nog alltid vara jobbigt när det är såna här dagar å typ födelsedagar å så. Man tänker extra mycket. Kan komma på mig själv än idag att jag ska ringa mormor för å berätta nåt, men kommer på att hon inte finns mer. Ja saknaden är otroligt jobbigt. Men nu har hon det bra iaf. Å hon har sällskap av min älskling Chicki (förra hunden för er som inte vet). Där e oxå en otrolig saknad. Det är tre år sen vi fick ta bort henne pga cancer.

Min älskade kompis Moa, hennes mormor gick bort igår efter en tids sjukdom. Så jag lider med henne, man får visa att man bryr sig å att man finns där. Men även backa undan å låta henne ta initiativet då det är hon som bestämmer om hon vill prata om det eller inte.

Imorrn ska jag träffa Reumatologen som sagt för första gången, ska bli spännande å se vad dom har att säga. Å innan det besöket så ska jag träffa min magdoktor, å på eftermiddagen ett besök hos tandläkaren. Fullt upp med andra ord. Dom som säger att sjukskrivna inte gör nånting har fel, känns som om jag bor på det där förba***de sjukhuset. Tur att det ligger hyffsat nära iaf. Å jag får oftast skjuts av världens bästa privatchafför nämligen min pappa. :)

Nu ska jag ut på en promenad med voffen. Bäst å passa på å va ute när det är fint väder.

Ta hand om er

Kram kram


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0