Förbannade kortison

Hej nu har det gått så där lång tid mellan inläggen, aja baja på mig.
Har haft fullt upp faktiskt, massa läkarbesök, och så har jag organiserat om lite här hemma.
Har man så litet som jag har (27 kvm) så gäller det att tänka på hur man förvarar saker, bara en liten kasse på golvet så ser det ut som om man städat med en handgranat. Jag har sorterat ut massa kläder, å då menar jag verkligen massor. Hittade kläder som jag inte haft på typ 2-3 år, å jag har inte saknat dom så varför skulle jag spara dom. Plus att jag var mycket smalare då, så jag har röjt ut allt som är för litet.

Även om min plan är att gå ner i vikt igen så tror jag inte dom kläderna kommer passa. Har sparat lite av det som kändes "för fint" för att kastas. Så får vi se om det är nåt av intresse när jag kommit ner i storlek. Har beställt massa nya kläder på "Bubbleroom" för jag har typ inga kläder som passar. Mamma å pappa va så snälla så dom betalade för jag är inte så tät när jag e sjukskriven. Älskar dom över allt annat, å inte bara för att dom betalade mina kläder utan för att dom alltid finns där för mig.

Imorrn så ska Casper klippas, lämnar in honom hos en tjej som är jätteduktig på att klippa. Casper är lite av ett vilddjur när jag ska bada/kamma/klippa klor. Men hos henne så e han så duktig så, men det är väl så när dom tas om hand av nån dom inte känner. Så han ska bli kortare i pälsen den här gången jämfört med förra gången.
Det va första gången förra gången å då e man lite försiktig å vill inte att dom ska ta så mycket,
men den här gången får det bli mer. Hans päls har blivit så jobbig på sistone, massa tovor på en gång.
Å eftersom han tycker det är jättejobbigt när man ska reda ut tovorna så känns det bättre å
klippa det lite kortare så slipper han lida så mycket. Men han ska inte bli jättesnaggad han måste
ju fortfarande ha päls kvar så man faktiskt ser att han e en långhårig hund. Jaja vi får se hur det går.

Dom senaste två veckorna så har jag varit sååååå trött, somnat så fort jag satt mig ner, somnat på toaletten. Efter ett samtal med min endokrinläkare så blev jag tvungen att höja min kortisondos då jag troligen ligger för lågt i värde. Jag HATAR när jag måste höja för det betyder även att jag svullnar ännu mer,
å det e så jobbigt. Benen blir som tjocka korvar å det gör så ont i alla leder.
Förhoppningsvis blir det inte så farligt då jag inte ökat så himla mycket i dos.
Men det återstår att se.

Och så har jag dragit på mig en förkylning, och som alltod när jag blir förkyld så sätter det sig på mina bihålor. Gör skitont, plus att jag har fått ont i öronen oxå och feber. (Suck) Så jag måste gå till vårdcentralen och kolla om jag måste få penicillin. Jag får ju inte bli sjuk när jag har den sjukdomen jag har,
så får jag feber över 38 grader så måste jag dubbla mitt kortison, och skulle det va så att jag
får över 39,5 grader så måste jag till sjukhuset för att få kortison insprutat i blodet.

E så jobbigt det där med allt man måste tänka på, för enligt min doktor så är det allvarligt
om jag inte får rätt dos kortison i mig, då efter en stund så lägger de andra organen i kroppen av.
Vilket han menar med att det gäller liv och död. Så det e bara följa order, men jag börjar lära mig det mesta nu.

Är jobbigt att komma ihåg å ta medicin tre ggr per dag. Men det börjar fastna.
Ska även få nå kort som typ diabetiker och dom som har epilepsi har för att ha på mig om
det skulle hända något, tex en bilolycka å jag e medvetslös så måste sjukhuset
veta att jag äter kortison så dom kan spruta in det direkt.

Det är ju så att när man inte har nå kortison så har man inget stresshormon, dvs vid varje stresspåslag eller sjukdom så måste jag ha extra kortison utöver min dagliga dos. Har haft asont i min mage i ungefär en vecka å då mer än vanligt, så nu är det tredje natten jag e vaken, har bara sovit nån timme på dan. Är jättetrött men kan inte sova när det gör så ont, plus att medicinen inte hjälper ett skit. Men ska träffa min magläkare och smärtläkaren den 9/2 så det e väl bara stå ut.



Oj va långt det blev igen skärpning på mig.
Nej nu ska jag lägga mig på soffan å kolla lite tv,
å förhoppningsvis slumra till lite.

Väntar med spänning på att min älskade vän Maja ska ringa å säga att det är dags att föda,
ska ev passa hennes två döttrar under tiden, dvs om det finns tid för att dumpa av dom hos mig.

Annars får dom ta med dom till sjukan så får jag hämta dom där. Ja det löser sig nog, men det ska bli sååå roligt. Kommer ihåg när hon kom hem med den än så länge yngsta dottern Tindra från bb. Å hon va så liten där hon låg i sin overall, så söt. Sov så fridfullt. Sötnosen, jag har iaf sagt att jag gärna ställer upp som barnvakt när det behövs, och självklart till dom andra tjejerna med.

Godnatt

Ha det bra
Kram Kram


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0